Kraften i ett möte, just där och då i detta nu…

MötenHösten innebär en tid för mig att knyta många nya kontakter. I år har kontaktskapandet även fått sällskap av politikens anda. Med många bollar i luften fascinerar det mig i dessa valtider att vi i alla möten kan uppleva ett så djupt mervärde av medmänsklighet och solidaritet, om vi väljer att se det.

Möten mellan människor blir bäst när vi lägger ned våra villkor och står öppna för nytt. Förändring är det enda som är konstant, eller hur? När vi står redo inför möjligheten att få en ny idé, vad det än må vara, har vi lagt allt motstånd åt sidan, och det är just det som gör mötet så kraftfullt. Och kärleksfullt. Det är då vi verkligen får kontakt och upptäcker samhörigheten mellan oss.

IMG_5829I alla möten finns både kraft, inspiration och glädje att hämta. Här blomstrar av liv om vi väljer att ta emot det. I utbytet av några ord, men framförallt mellan närvaron i att få berätta och någon som lyssnar väcks en lust att skapa. I mötet smälter våra skilda känslor samman och det bildas en enighet och en tro på något nytt som bara vi har gemensamt, just där och då. Vi finner varandra där, och vi förstår, just då, i det ögonblicket utan att vi kanske annars känner varandra.

Vi har samma möte av nuet och genom det är vi förenade med vårt absoluta intresse. Du kom från ett håll och jag från mitt, ovetandes om varandra eller med en föraning, och sedan helt plötsligt, öga mot öga speglar vi oss i varandra och växer med insikt. Du ger till mig och jag ger till dig, en liten pusselbit att lägga till mitt liv. Oavsett om mötet handlar om yoga, meditation eller dina barn – ja, det kan handla om precis vad som helst – så är det i just själva mötet som vi har vårt fokus. Fast förankrad i min inre närvaro är jag mottaglig att se bakom det subjektiva, och energin växer inom mig. Och jag ser att det är samma för dig. Jag ser att du har fått något och att du är tacksam, det lyser i dina ögon av glädjen i att möta. Just där och då i detta nu.

IMG_5366Och när jag ser ditt inre ljus blir det också lättare att förstå, ifall du fortfarande bär på ett motstånd att ge dig hän, av rädsla, men i all välmening. Kan vi då alla visa att det är okej att vara rädd, men också att vi törs lägga ned våra vapen, just där och då i mötet, och i trygghet lita på att vi tar emot varandras idéer omgivna av en medmänsklighet? För det är först när vi gör det som vi öppnar våra hjärtan och släpper kraften fri. Det är först då vi kan utbyta kunskap och ta emot de nya möjligheterna. Jag är så tacksam att jag får vara med och möta och därigenom finna nya vägar ut på möjligheternas hav.

Vill du följa med på en tur?

Kommentarerna är stängda för denna post.