Du får en fotboll att ge till någon som behöver den…

JulljusSå här års när det börjar lida mot jul är det något som grabbar tag om oss. Vi börjar sugas ut i butiker i köpcentra och dras mot vackra ting som lyser rött eller har ett glittrande skimmer över sig. Parkeringsplatserna fylls raskt upp av oss julklappstörstiga konsumenter som ska rädda BNP ytterligare en gång genom tillväxt. För var dag som går mot jul blir vi allt mer fromma, tindrande, givmilda, köpglada och förhäxade. Media matar oss med idéer om årets så kallade nödvändiga och populära julklappar och vi andas lättade ut när reklamen löser gåtan åt oss om vad som räddar julen ännu en gång när vi redan har allt vi behöver för att vara lyckliga.

Julstrumpa

Vi har åter drabbats av julhysteri. Vi har gått in i rädslan för brist och tror att lyckan ligger i paket och perfekt dekorerade hem. Hemgjorda marmeladburkar konkurrerar med nya OBH-Nordicamaskiner. Vi längtar efter inre frid av kärlek. Att få ge glädje till våra medmänniskor och därigenom säkerställa att den vi ger bekräftelse till blir glad och tycker om oss. I det läget måste vi vrida ur plånboken ordentligt, köpa nåt extra stort, fint och flashigt. Vi konkurrerar med våra tidigare års givanden och med andra som delar plats under julgranen i hopp om att känna oss älskade. När julen kommer vill vi nämligen göra upp med årets alla samvetskval från stressen och visa vår tacksamhet för varandra och livet.

LingonMen julglädje är långtifrån bevis på kärlek via prestation, dvs. under villkor av paket eller flashiga saker. Julglädje är att öppna upp våra hjärtan och ge villkorslöst av all den inspiration och vördnad vi har inombords. Det är att uppmärksamma varandra där vi är som vi är, att stanna upp extra mycket och se skönheten. Vi firar Jesu födelse, och det är en hyllning till kärleken, till en man som satte kärleken främst och spred den runt sig. I vår stressiga vardag där vi reser land och rike runt för att finna lyckan glömmer vi bort att vara medvetet närvarande och se tacksamheten i det vardagliga vi omges av. Vi rusar på i hundraåttio och glömmer att livet är här och nu och att kärleken kommer inifrån oss. När julen kommer vill vi ta igen det. Då äntligen är tid att vila, vara och njuta.

Läsa tillsammansDenna vila-, vara- och njuta-attityd kan vi också ha under julen genom att lägga arbete åt sidan och se varandra i ögonen, se människan bakom kostymen, se hur hen mår, vad hen känner och var hens lust finns. Förlåtelsen finns i förståelsens famn. Genom frid och omtanke tinar våra stressade hjärtan upp och skuldkänslor av försummande rinner av oss. I samvaron med varandra finner vi all den julglädje och förståelse för att vi är älskade som vi är utan en ny popcornmaskin, selifestick eller fler paket än i fjol. Vi kan tillsammans pyssla och umgås och se att världen är fylld av kärlek utan hysterisk konsumtion.

Och vill vi ändå ge för att öka samhörighet och uppskattning kan vi istället bidra till världsomfattande medmänsklighet genom att köpa en julklapp till de som aldrig får någon, aldrig har råd med någon eller aldrig sett ett köpcentra. Vi kan köpa en fotboll, en get, ett myggnät eller ett par hönor till några familjer och barn i en fattig by, och därigenom välja att se julglädje som en global angelägenhet. I ett sånt givande kan vi samtidigt öva på tillit och se kärleken växa och lysa igenom när vi i årets paket får se glädjen i vad någon annan får.

Med hopp om en riktigt god jul!

#detblirjuländå #medmänsklighet #julglädje #omtanke #hållbarhet #välgörenhet #konsumtion

 

 

Kommentarerna är stängda för denna post.